Tribute to my horse

Jag är så glad i min tjuvbetäckning…..

Ni som läst min blogg vet vad jag menar med det. Andra får kanske fundera en stund!

Igår bar han mig i 5 friska snabba mil genom lera, djupa vatten, steniga smala kalhyggsvägar i störtregn som blandat med sol följde oss hela dagen.

Mitt intresse för distans har svalnat. Många orsaker.

Men min kärlek och beundran för min hästs förmåga och vilja bara växer…

Granit är 15 år. Han har gjort 40 starter i distans.

 Av dessa har han blivit utesluten 8 gånger. Några pga hälta och andra pga av hög puls. Men i 2260 godkända kilometer har flåsat, frustat och burit mig ( för det mesta) genom olika ritter…

Det är så svårt att förklara glädjen i detta. En åskådare ser nog bara ett svettigt ekipage som tuggar på mil efter mil. Fyller på depåerna, byter till torra grejor och ut på nästa slinga……

Jag har nästan aldrig ”tävlat” när jag ridit utan tänkt som Gunilla Carlsson sa: du och hästen mot banan!!

Vi två ska tillsammans klara av banan på bästa sätt. Det är ju det som svetsar ihop oss, lär oss vad som fungerar bäst för oss…

Distansvärlden i sig kan jag klara mig utan. Det är faktiskt lika som andra disipliner. Skitsnack, krångliga bestämmelser som hela tiden försvårar, dyrt mm.

Men själva ritten, tiden ute med min springare i skogen, den vill jag inte riktigt släppa än…

12-milen får vara, de kostar på kroppen för mycket. Möjligen 8:a och helst 5-milare får mig att må prima.

Hoppas min fina Granit håller länge till för han är mitt valium, prozac eller vilken medicin som helst!

Ut på andra slingan..

Ett kort stopp för att få med flätorna på bild!

På kurs

Vi går på kurs Bonnie och jag.

Grundkursen på brukshundsklubben.

Det är en samling av 10 olika hundraser. De flesta unghundar. Från dvärgschnauser till grönlandshund.

Alla har sina plus och minus.

Under fem veckor har vi tränat ihop på Lenatorp.

Kontakt, sitt, ligg, hopp, stanna, hälsning, passera andra hundar, sök matte, rallylydnad m.m.

Idag var det en heldag i skogen. Vi tränade med sele att söka i markerat område. Först hade vi själva gått och alltså gjort spår där vi också lagt ut rolig leksak/godis. Roligt men svårt eftersom varken jag eller Bonnie hade testat det tidigare.

Det får vi träna mer på….

Arne och Gizza fick följa med så det blev lite foton från dagens övningar.

Vi gillar verkligen att gå på kurs. Fem gånger kvar och sista gången med ett prov som vi så klart ska klara av!!

   

Petra är väldigt duktig instruktör. Hon är tydlig och pedagogisk och bjuder på många skratt.

 

Dagens utomhus-fika smakade mumma!

Mjuk i hjärtat

Mina barn gör mig mjuk i hjärtat.

Kan inte förklara det på något annat sätt. Blir varm, svag i benen och får svälja flera gånger.

I lördags var det en sån dag…..

Arne och jag åkte till Tystbergas hembygdsstuga för en vårsoare´

Mia och Nina stod för underhållningen. Det serverades nässelsoppa med hembakt bröd och kaffe med kaka.

Vädret utanför den fina gamla lilla stugan  som varit en skola hade det mulnat på lite.

Det gjorde inget. För där inne bland idel okända vänliga Tystberga-bor var det varmt och soligt.

Hoppas ni står ut med att jag vänt min Iphone åt fel håll. Titta ändå och lyssna framför allt på fina Mia med sin varma röst.

Se hur Joakim njuter av hennes kärlekssång och se på vårt lilla underbara barnbarn som tryggt undersöker morfar.

Jag älskar er alla!

Go´bitar

Fredrik skickade den här bilden igår.

Jag går flera gånger om dagen och öppnar bilderna från Umeå.

Är för långt bort, blir för sällan…….

Tur att det finns moderniteter som SMS, MMS, Iphone och Gud vet allt……….

Stella med en systerkram till fina Milo

BMI och miljötänk

Min man läste upp en artikel om att vi svenskar blivit mycket fetare och det är ju ingen större nyhet.

Han hämtade kalkylatorn och måttbandet och räknade och mätte…..

Hmmmm, sa han lite missnöjd. ” Jag ligger inom måttet” sa han men var ändå inte nöjd.

Vi är så focuserad på våra kroppar idag. Jobbar och sliter för att få kilona att sitta på rätt ställe. Fungerar det inte så tar man till och med till kniven!

Sjukt!!

Tänk förr, inte var det någon som pratade om det här då. Nä, det gav sig självt liksom. Livet då krävde en hel del kroppsarbete naturligt och man blev inte fet om inte det var något särskilt.

Tror också att den mentala  ohälsan ofta beror på att vi har för lite praktiskt för händerna.

Åsa-Britt skickade det här tänkvärda mailet för en tid sen…..

Välfärden skapar faktiskt en hel del problem och miljöförstöring….

Mycket bra tänk

Håll med om att det är sant………………………..ok jag vet att jag är en ”gammal” käring, men det ger mig rätten att tycka utifrån erfarenhet!!

Är faktiskt riktigt nöjd med mig själv just nu.

Det är en väldigt ovanlig känsla för mig………..Ska försöka hålla kvar den!

   Har faktiskt inte sååå mycket rynkor, har faktiskt inte sååå grått hår.

   Duger riktigt bra! Oj, vad jag överraskar mig själv just nu….. Heja självkänsla, väx……mera, mera……….

Vårtecken i Vittorp

I morse låg temperaturen på +5 grader vid 7-tiden

Fågelsången börjar bli femstämmig

Blommor börjar dyka upp i rabatterna

Lusten att jobba ute börjar komma

Ärenden till Cheapy och Ingvallstorps trädgård

Vaccinering mot TBE-smitta

Suget på mjukglass börjar komma

Tomatplantorna växer så det knakar

Lättare i steget, lättare tankar. Ja, tror banne mig att det är vår på väg……….

Otur/tur-helg i storformat

För att göra en lång historia kort så berättar jag med hjälp av foton om fredag den 13:e och lördagen………

På väg mot Sämsholmsritten med Rubin 6 år, en regnig fredageftermiddag.

    Motorn dog på motorvägen  i rusningstrafiken. I 50 minuter stod vi och väntade på bärgare allt medan långtradarna ”masserade” hästtransporten….

In till Mjölby för att byta till en sprillans ny bil!

Tur att vi har avtal med Falk´s bärningsfirma….

Efter en natts vila någonstans i Sämsholm är det då dags för Rubins första 50-km tävling.

I första vet-grinden kommer Rubin springande själv utan Arne. Rubin blöder lite ur munnen, har ett sår på länden och verkar en aning skärrad.

Arne kommer springande en kvart senare. Rubin hade trampat ner i ett djupt hål och gått omkull!!!!

Arne verkar ok och vill fortsätta. Så tillbaka till den plats han föll av. Rida mot vetgrinden igen…

Veterinärbesiktingen gick bra trots blessyrer. Vila och ut på nästa slinga….

Godkänd i mål!  Trött men klart godkänd….

När vi skulle åka hemåt så var bakhjulet på transporten nästan tomt!

Rubin hade fått nog och fick nästan spel i kärran när han måste vänta igen på att något skulle hända och han fick åka hemåt. Tog bara 20 minuter den här gången…..

När vi så småningom faktiskt kom hem var Rubin så lycklig att han dansade i transporten samtidigt som han ihärdigt gnäggade…

(gammalt foto) När vi lastat ur och skulle in i vårt eget hus så hade vi ingen nyckel!

Med en inbrottstjuvs finurlighet så lyckades det också…..

Mycket otur men också mycket tur är sammanfattningen av det hela.

Vi är glad att vara hemma.

Idag är Arne redan i sadeln igen trots smärta i några revben. Anna väntar att få ”ta hand” om det finns kvar av honom.

Själv ska jag ut på en sakta långtur och söka lugnet…………….

Besök

Startklara...

I förmiddags kom Khaelid på besök.

Vi distansare i Sörmland känner mycket för honom. Han har peppat, ”tjötat” och sporrat oss svettiga på våra träningspass.Vi skulle behöva hans peptalk lite oftare….

 Idag handlade det om honom och hans elever från Stockholm.De ville komma ut i skogen och rida. Två hade aldrig provat på förr medan den tredje kunde rida riktigt bra.

  En trevlig förmiddag i skog med svagt regn och mycket fågelsång. Hästarna skötte sig riktigt bra även om Granit tyckte att det gick väldigt långsamt. Han blev lite stressad av att vänta på den andra hela tiden så han började steppa lite på hemvägen.

Egen matsäck vid utemöbeln medan mamman som följde med förstås fick en privatlektion av Arne på vackra Amoress. Tror nog att det var ett nöjt sällskap som stuvade in sig i bilen några timmar senare.

Hästtagel

Sysslolöshet främjar skapande!

När påsken blev så ”beige” och snöplig blev det tid över. Orken kom sakta

tillbaka även om vi slängde oss på sängen flera gånger under dagarna. Jag

skolade ut alla små tomatplantor och kryddor.

Men det roligaste var nog att göra fina hästtagelarmband. Ett från Granit och ett från Rubin än så länge. Det blir garanterat fler. Pyssligt men roligt!

   

Påsken

Vittorp blev under påskhelgen förvandlad till sjukstuga…..

Mycket mat blev orörd i kylskåpet..

Inte ens godisäggen blev uppätna..

Ljuspunkten i tillvaron var den här lilla påskgumman!

Klart man ska till blåkulla, även om man bara är 9 månader!

Tidigare äldre inlägg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.